Äntligen är det vår och vårdagjämning. Som Hal Borland en gång sa ”Ingen vinter varar för evigt; ingen vår hoppar över sin tur.” Våren hoppar aldrig över sin tur. Nu kan vi njuta av längre och varmare soldagar, fåglarna sjunger och vårblommorna börjar titta fram i de svenska skogarna.
Vårdagjämningen är egentligen ingen dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden (beroende på vilken tidszon man befinner sig). Dagen är lika lång över hela jorden vilket skapar en härligt världslig gemenskap. Natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Det brukar ske något dygn tidigare, men nästan. Dagen blir dock längre och natten kortare än den annars skulle ha varit.
Detta sker vid vår- och höstdagjämningen
Ser man på jorden och solen i ett perspektiv från rymden är det kanske enklare att förstå. Detta sker vid vår- och höstdagjämningen: När jordaxeln är vinkelrät mot solen lyser solen lika mycket på norra som på södra halvklotet. Det sker vid vår- och höstdagjämning.
Detta sker vid sommar- och vintersolstånden: Lutar jordaxeln mot solen blir dagen längre på norra halvklotet och tvärtom när jordaxeln lutar från solen. När lutningen är som störst inträffar sommar- och vintersolstånden.
Äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som det nya året. Iran, Afghanistan och Tadzjikistan firar fortfarande det iranska nyåret (Nouruz) på vårdagjämningsdagen.
